söndag 23 augusti 2009

Svampplockning på Kynnefjäll


Kynnefjäll är en högplatå i Bohuslän, till största delen i Tanums kommun och till en mindre del i Munkedals kommun. Sprickdalslandskapet ger upphov till många vattendrag och sjöar, fjället kallas därför ibland även vattenfjället. Många trädarter har här sin sydligaste utbredning, t ex fjällbjörk och gråal. Här finns gott om rådjur och älg, men även varg, lo och bäver.
Kynnefjälls högsta punkt, Vaktarekullen, är belägen 207 m över havet. Bohusleden löper genom Kynnefjäll på sin väg mot Strömstad. Förutom att vandra är området lämpligt för kanot, jakt, fiske, svamp- och bärplockning.

En ticka av något slag.

Ödetorp i närheten av Lunden. Kynnefjäll är känt för ett långvarigt lokalt motstånd mot slutförvar av kärnavfall, under vilket "fjället" bevakades dygnet runt i en liten stuga i omkring 20 år under 1980- och 90-talen. Stugan är sedan den flyttades tvärs över vägen skyddad och sköts av föreningen Rädda Kynnefjäll.

Röd flugsvamp (Amanita muscaria) är en mycket vanlig svamp med typiskt utseende, röd med vita prickar. Liksom alla flugsvampar, utom den ätliga rodnande flugsvampen, är den röda flugsvampen giftig och skall därför inte användas som matsvamp.
Traditionella användningsområden är som insektsgift, och som drog enligt Siikala 1978: 44 ff(även Goodman 1989), av sibiriska schamaner för att uppnå ett förändrat medvetandetillstånd. Linné beskrev hur slem från mosade ruttna flugsvampar kunde användas för att utrota vägglöss.
Enligt sägnen använde vikingar röd flugsvamp för att framkalla tillräckligt mycket vrede för att kunna gå bärsärkagång. Det finns dock inga historiska bevis för detta och de flesta forskare är överens om att det bara rör sig om en myt.
Ett av giftämnena i röd flugsvamp heter muskarin. Giftet har en kolinerg effekt på till exempel körtlar och glatt muskulatur.

Förfallet uthus vid Lunneskog på Kynnefjäll.
N58 39.226 E011 37.553 elevation 200 m